Vad är Betahemolytisk?
Vad är Betahemolytisk?
Därför kallas den ofta för betahemolytisk streptokock eller grupp A-streptokocker (GAS). Den orsakar bakteriell halsfluss, vissa hudinfektioner (bland andra svinkoppor och rosfeber) och ibland också svåra infektioner som blodförgiftning (sepsis) och barnsängsfeber.
Var finns streptokocker normalt?
Grupp A-streptokocker är vanligast. Under uppväxtåren är det vanligt att ha streptokocker i svalget utan att vara sjuk. Ofta innebär det att kroppens immunförsvar stärks mot just dessa bakterier. I de fallen finns det ingen anledning att behandla.
Vad är Beta streptokocker?
Grupp A Streptokocker (GAS, S. pyogenes) är en bakterie som kan orsaka infektion hos människa, till exempel tonsillit. GAS är med vissa undantag (invasiva isolat) inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen utan övervakas inom ramen för frivilliga övervakningssystem.
Kan man få utslag av streptokocker?
Streptokocker kan orsaka infektioner som ofta ger symptom på huden i form av olika utslag, till exempel röda och kliande blåsor vid svinkopppor. Streptokocker kan även ge upphov till sjukdomar som ger symptom i halsen, eftersom bakterien ofta samlas i svalget hos barn.
Vad gör man vid sepsis?
Behandling. Det är mycket viktigt att upptäcka och behandla sepsis snabbt. Sepsis behandlas med antibiotika, oftast direkt i blodet. De flesta som tidigt får antibiotikabehandling blir friska.
Hur smittas streptokocker?
De invasiva streptokockerna tillhör alla en speciell art, Streptococcus pyogenes – betahemolyserande streptokocker grupp A – GAS. GAS-infektioner förekommer praktiskt taget uteslutande hos människa, och smittan kan spridas genom direktkontakt från människa till människa eller indirekt via föremål eller som droppsmitta.
Kan man dö av streptokocker?
Streptokocker grupp A kan ibland orsaka livshotande infektioner djupt i vävnaden likaväl som blodförgiftning och chock. Varför och hur dessa svåra infektioner uppstår är delvis okänt. Det är denna sjukdom och bakterierna som ligger bakom, streptokocker grupp A, som Anna Norrby-Teglunds forskning handlar om.
