Vilken placering av en PVK bör undvikas?
Vilken placering av en PVK bör undvikas?
Undvik när detta är möjligt:
- Vener över leder.
- Hårda eller irriterade kärl.
- Inflammerad, skadad hud.
- Skadade eller förlamade extremiteter.
- Arm med dialys-fistel.
- Arm på den sida där patient genomgått axillär lymfkörtelutrymning.
- Extremitet där patienten tidigare haft trombos.
Hur länge kan man ha en PVK?
I dagens svenska riktlinjer (Vårdhandboken, 2012) anges att en PVK ska vara placerad kortast möjliga tid och bör bytas regelbundet var 48–72 timme [1].
Vad ska patienten informeras om vid inläggning av PVK?
Dokumentationen ska innehålla information om: Inläggning: tidpunkt, placering och kroppssida, PVK-storlek. Dagligen: inspektion av insticksställe. Avlägsnande: datum, orsak till avlägsnande, inspektion av hud, bedömning tromboflebit, annan komplikation och eventuell åtgärd.
Vilken är den vanligaste komplikationen till PVK?
Tromboflebit (en samtidig inflammation och blodpropp i det ytliga vensystemet) är den vanligaste komplikationen i samband med PVK hos vuxna. Tromboflebit karakteriseras av smärta, rodnad, värme, svullnad och palpabel hårdhet i venen, vilket leder till obehag för patienten i varierande grad.
Hur ofta ska en PVK inspekteras?
Byte av perifer venkateter (PVK) rekommenderas var 72:e timme för vuxna. Hos barn och svårstuckna patienter kan bytesfrekvensen förlängas. Detta kräver god kunskap hos personalen som använder PVK, extra noggrann inspektion minst var 8:e timme och tydlig dokumentation.
Vad bör du som sjuksköterska tänka på vid val av PVK?
Hygienrutiner och stickskyddade produkter För att minska risken för PVK-orsakad lokal infektion eller sepsis är det viktigt att desinfektera huden vid insticksstället. För att undvika risken för blodsmitta ska stickskyddade produkter användas när detta är möjligt [Arbetsmiljöverket, se Övriga referenser].
