Vilken ställning har minoritetsspråken i Sverige?

Vilken ställning har minoritetsspråken i Sverige?

Sverige godkände Europarådets konvention för minoritetsspråk år 2000. Den 1 januari 2010 fick minoritetsgrupperna stärkta rättigheter genom en ny lag. Lagen går i korthet ut på att minoritetsspråken skall skyddas och främjas. Rätten till delaktighet och inflytande stärks också i den nya lagen.

Varför är det viktigt att ha kvar minoritetsspråk?

Minoritetsspråken viktiga för identiteten – men högskoleutbildningar saknas. Det egna språket är viktigt för judiska, romska, samiska, sverigefinska och tornedalska ungdomars identitet. ... Däremot är det inte självklart för dem att läsa språket på högskolenivå eller tänka sig att använda det i yrkeslivet.

Varför är det viktigt att ha minoritetsspråk?

Att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur är ett sätt att slå vakt om deras mänskliga rättigheter. Det är också ett sätt att skydda språken, genom att uppmuntra minoriteterna att använda och utveckla de nationella minoritetsspråken så att de förs vidare till nästa generation.

Hur ser framtiden ut för minoritetsspråken i Sverige?

Huvudsakligen är förslagen i utredningen att man inför nya regler, som börjar gälla för läsåret 2019/2020. De viktigaste punkterna i förslaget är att ett nytt skolämne bör skapas – nationellt minoritetsspråk. På så sätt skiljer man på minoritetsspråkens modersmålsundervisning från modersmålsundervisning i andra språk.

Hur många talar de olika minoritetsspråken i Sverige?

I Sverige talas det av cirka 6 000 personer, medan sydsamiska och lulesamiska har cirka 500 talare vardera. Varieteter som umesamiska och arjeplogssamiska har endast ett fåtal talare. Nästan varje varietet har sitt eget skriftspråk. Gränserna mellan de olika varieteterna är inte skarpa, men skillnaderna kan vara stora.