Vilka strömmar i kretsloppet påverkas i första hand av finanspolitiken?

Vilka strömmar i kretsloppet påverkas i första hand av finanspolitiken?

Staten bedriver sin finanspolitik genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Genom att till exempel ändra skatter och avgifter, eller öka eller minska bidrag och investeringar, påverkas efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin och därmed också priser och sysselsättning.

Hur går vi från lågkonjunktur till högkonjunktur?

Genom att underbalansera eller överbalansera budgeten kan regeringen motverka konjunktursvängningarna. Genom att minska skatten och höja bidragen till hushållen kan regeringen öka köpkraften och därmed efterfrågan på varor och tjänster vid en lågkonjunktur. Vid en högkonjunktur kan regeringen överbalansera budgeten.

Hur kan penningpolitik användas vid högkonjunktur?

Genom att sänka styrräntan under lågkonjunkturer och höja den under högkonjunkturer ser man till att dämpa konjunkturtrenderna och deras effekt på pengarnas värde. Resultatet blir ett jämnare penningvärdet över tiden vilket skapar en stabilare ekonomi.

Hur blir det högkonjunktur?

Högkonjunktur. När industrin producerar och har fullt upp att leverera råder högkonjunktur ("goda tider"). Ekonomin går alltså väldigt bra och arbetslösheten är låg. Även högkonjunkturen har sin skuggsida: den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar.

Vem vilka ansvarar för Sveriges finanspolitik?

Regeringen ansvarar för att de offentliga finanserna är hållbara och överskotts- målet nås medan Riksbanken ansvarar för inflationsmålet.

Vad kan staten göra för att påverka konjunkturen?

Med finanspolitik försöker staten styra konjunkturerna ex. arbetsrätten) som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet och se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker (jämför med om ett företag får monopol på en marknad då istället priset ökar).

Hur påverkas privatekonomi av lågkonjunktur?

Lågkonjunktur. När priserna stiger minskar efterfrågan eftersom lönerna inte ökar i samma takt som priserna. Köpkraften i samhället blir därmed svagare. Det leder till att företagen inte kan producera lika mycket, vilket i sin tur leder till nedskärningar.