Hur stor är risken att få stelkramp?

Hur stor är risken att få stelkramp?

Stelkramp är en mycket ovanlig sjukdom i Sverige. Den orsakas av bakterier och gör att du får ihållande kramper i musklerna. Stelkramp är livshotande, men om du får tidig behandling blir du oftast återställd. De flesta i Sverige har ett bra skydd mot stelkramp.

När vaccineras barn mot stelkramp?

Vaccinationen mot stelkramp ges i form av ett kombinationsvaccin tillsammans med de andra vaccinationer som rekommenderas vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Påfyllnadsdosen vid 5 års ålder ges tillsammans med vaccin mot difteri, kikhosta och polio.

Hur vet man om man har fått stelkramp?

Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar som först brukar uppträda i ansiktet ("risus sardonicus"=sardoniskt leende) och nacken, och som sedan sprider sig till bål och extremiteter. Kramperna utlöses ofta via yttre stimuli som ljud och beröring och orsaka kvävning.

Hur många doser difteri?

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

Hur många får stelkramp i Sverige?

I Sverige har vi cirka ett fall av tetanus per år. År 2016 var det 3 fall. Clostridium tetani finns i jord och gödsel över hela världen och typfallet för den som insjuknar är en äldre kvinna som rensar rabatten och får ett lindrigt trauma.