Varför bygger vi dammar?
Varför bygger vi dammar?
Dammar används också för att lagra vatten. Med en höjd vattennivå och reglerat vattenflöde underlättas bland annat vattenavledning för försörjning av jordbruk, fabriker och städer, båttrafik i vattendrag och skydd mot översvämningar.
Vad behövs för en damm?
Mer avancerat än så behöver inte en damm vara – gräv ner en balja, stor kastrull eller liten tunna i marken (använd gärna vattenpass för att det ska bli rakt). Den får gärna vara 40-50 cm djup, men en grund liten damm är betydligt bättre än ingen alls.
När blir en damm en sjö?
En damm eller dammbyggnad är en av människan anlagd fördämning, vanligen över ett vattendrag för att dämma in vatten. Dammar skapar ofta en konstgjord sjö uppströms, alternativt reglerar de nivåerna i en redan befintlig sjö.
Hur byggs stora dammar?
Stenfyllningsdammar. Stenfyllningsdammar byggs av grovkornig dränerande jord med en tätt skikt. Det täta skiktet kan ligga på den våta sidan av dammen och vara av trä, plast, betong, murverk, stålspont eller något annat tätt material. Tätskiktet kan också vara tät jord invändigt i dammen, detta kallas för kärna.
Vilka fördelar finns det med dammar?
Dammarna fyller flera funktioner: de lagrar vatten för elproduktion, men ser också till att samla upp regnvatten så våra städer inte blir översvämmade vid kraftigt nederbörd. Detta möjliggör att man kan ha städer, samhällen, och aktiviteter vid älvens kant utan att oroa sig för plötsliga förändringar i vattennivåer.
Vad är Regleringsmagasin?
I ett regleringsmagasin strävar man efter att reglera vattennivån mellan dämningsgränsen och sänkningsgränsen där dämningsgränsen är den högsta nivån. Om vattennivån når över dämningsgräns finns ofta bestämmelser för hur tappning ska hanteras. Dämningsgränsen bestäms när tillstånd för vattenverksamheten ges.
