Vilka var de två viktiga dygderna under antiken?

Innehållsförteckning

Vilka var de två viktiga dygderna under antiken?

Vilka var de två viktiga dygderna under antiken?

Kardinaldygderna, de viktigaste dygderna, var inom grekisk filosofi klokhet, tapperhet, måttfullhet och rättrådighet. Sokrates ansåg att all dygd utgjorde en enhet och det viktiga är att känna sig själv, förstå vad som är gott för människan och hennes psyke.

Vad betyder ordet dygd och vad skiljer Dygdetiken från de andra etiska modellerna?

Dygd är ett fornnordiskt ord. Ordet är släkt med orden duktig och att duga. Om man ska vara dygdetiks ska man inte vara för feg men inte heller för dumdristig, inte för fattig eller för rik, snål och slösaktigs osv.

Vilka konflikter kan en Dygdetiker hamna i?

Laster: Oärlighet, snålhet, feghet, intolerans, omåttlighet, lathet, hänsynslöshet, opålitlighet, illojalitet, ovänlighet, dumhet, bristande självförtroende, okänslighet, ohövlighet, otålighet, …

Vad är Dygdetik filosofi?

Dygdetik menar att goda människor gör goda handlingar. För att bli goda ska vi arbeta med vår karaktär och överväga vilka motiv vi har för det vi gör. ... Här står inte handlingen i centrum utan frågan om vilken slags människa man vill vara. En dygdig person bör resonera utifrån både regler och konsekvenser.

Relaterade inlägg: