Vilka är domare i tingsrätten?

Vilka är domare i tingsrätten?

Tingsrättens dömande jurister utgörs av lagmän, chefsrådmän, rådmän, assessorer, fiskaler, beredningsjurister och notarier. Vid förhandlingar i brottmål består tingsrätten i regel av en lagfaren domare (dvs. lagman, chefsrådman, rådman, assessor, fiskal, beredningsjurist eller notarie) samt tre nämndemän.

Vilka personer sitter i tingsrätten?

De som är målsägande och tilltalad i ett brottmål kallas för parterna i målet. Det är oftast fyra domare med vid rättegången: en juristdomare som är ordförande och tre nämndemän. Ordföranden leder rättegången och håller ordning i rättssalen.

Vad innebär tingsrätten?

Tingsrätterna är den första instansen inom det allmänna domstolsväsendet. En tingsrätt prövar brottmål och tvistemål. Tingsrättens geografiska område kallas domsaga.

Vilken utbildning behövs för att bli domare?

Första steget mot ett arbetsliv som domare börjar på universitetet. När du läst i 4,5 år och tagit din juristexamen på 270 högskolepoäng (180 poäng enligt det tidigare sättet att räkna) kan du använda dina betyg och meriter för att söka en utbildningsanställning, en så kallad notarieanställning inom Sveriges Domstolar.

Vilka personer sitter i domstolen?

Vem är vem

• Domare. Juridiskt utbildad domare anställd av domstolen.
• Ordförande. Den domare som leder huvudförhandlingen eller en muntlig förberedelse.
• Protokollförare. Sitter bredvid ordföranden och har till uppgift att sköta tekniken i salen, spela in förhör och föra anteckningar.
• Kärande. ...
• Svarande. ...
• Ombud. ...
• Vittnen. ...
• Sakkunnig.

Vilka är Tingsrättens dömande jurister?

• Tingsrättens dömande jurister utgörs av lagmän, chefsrådmän, rådmän, assessorer, fiskaler, beredningsjurister och notarier. Vid förhandlingar i brottmål består tingsrätten i regel av en lagfaren domare (dvs. lagman, chefsrådman, rådman, assessor, fiskal, beredningsjurist eller notarie) samt tre nämndemän.

Vad är tingsrätt i Sverige?

• Tingsrätt är en domstol med första instans och allmän underrätt i både Sverige från 1971 och i Finland från 1 december 1993. Även i Norge har det norska tingrett från år 2002 ersatt de tidigare byrett och herredsrett. I Danmark har man en motsvarande underrätt som heter byret.

Vad är tingsrättens huvudförhandling?

• I de flesta brottmål har tingsrätten en huvudförhandling, som i vardagligt tal kallas rättegång. Om någon döms för brott bestämmer tingsrätten också vilken påföljd, i dagligt tal kallat straff, som ska bli konsekvensen. Böter och fängelse är exempel på påföljder.

När kan man överklaga en dom eller beslut i tingsrätten?

• Den som inte är nöjd med en dom eller ett beslut i tingsrätten kan i de flesta fall överklaga dessa till hovrätten. Ett överklagande måste oftast göras senast tre veckor efter tingsrättens avgörande. I många fall krävs det ett prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Mål och ärenden som hovrätten avgör