Vad menas med fattigstuga?
Vad menas med fattigstuga?
I de yngre generationerna är det nog många som tänker på Emil i Lön- neberga när de hör ordet fattigstuga. ... Socknarna skulle uppföra fattigstugor där de kunde bo och se till att de fick underhåll genom allmosor, det vill säga gåvor från andra sockenbor. På så vis skulle man undvika att de gick runt och tiggde.
Vad är ett fattighus?
Under 1800-talet inriktades fattigvården mot att ta hand om de som inte kunde arbeta, till exempel gamla, sjuka eller personer med funktionsvariationer. De kunde då hamna på fattiggården eller fattighuset.
Vad menas med Rotegång?
Av klubban framgick i vilken ordning gårdarna i roten skulle besökas och hur länge den fattige hade rätt att vistas på gården. Detta slag av omsorg om de fattiga kallades rotegång. Hur fattiga och sjuka togs om hand i Kärna socken kan man få en uppfattning om ur protokoll från stämmor och nämnder.
Hur fungerade fattigvården?
De allra fattigaste fick bo i socknens fattigstuga, även kallat fattighus, där barn, gamla och handikappade fattighjon togs om hand, men även fick ta hand om varandra. ... De fattighjon inte kunde placeras på fattighus tilldelades en rotegång. Rotehjonet fick gå mellan gårdarna efter en uppgjord ordningsföljd.
Var bodde Krösamaja?
Krösa-Maja, en gammal gumma som bor i en stuga inte långt från Katthult.
Hur tog man hand om fattiga i Sverige under 1800-talet?
De allra fattigaste fick bo i socknens fattigstuga, även kallat fattighus, där barn, gamla och handikappade fattighjon togs om hand, men även fick ta hand om varandra. Rotegång eller kringgång, var ett system för att försörja de allra fattigaste i bondesamhället.
Hur togs sjuka gamla och föräldralösa barn om hand på 1800-talet?
1642 års tiggareordning slog fast att ansvaret för de fattiga i första hand låg på de anhöriga, och i andra hand på den egna församlingen, som – utöver rotegången – borde uppföra sjukstuga och fattigstuga för gamla och sjuka, och barnhus för de föräldralösa.
