Varför får man utvecklingsstörning?
Varför får man utvecklingsstörning?
Det finns många orsaker till utvecklingsstörning. Det kan vara en kromosomförändring, en fosterskada eller en annan skada man fick när man föddes. Olyckor och sjukdomar under uppväxtåren kan också genom skador orsaka utvecklingsstörning.
Varför får man if?
Intellektuell funktionsnedsättning (IF) kallades tidigare utvecklingsstörning. Den som har IF behöver oftast mer tid och stöd än andra för att lära och förstå olika saker. Intellektuell funktionsnedsättning påverkar hjärnans funktioner, som minne och abstrakt tänkande.
Hur vanligt är utvecklingsstörning?
Det finns olika grader av utvecklingsstörning. Ungefär 1% av alla barn och vuxna i Sverige har utvecklingsstörning. Det betyder att personer har en utvecklingsstörning. En ganska stor grupp är personer som har Downs syndrom, men det finns också andra orsaker till utvecklingsstörning.
Har man en utvecklingsstörning?
- Om man har en utvecklingsstörning så har man som vuxen, färdigutvecklad, inte nått lika långt utan stannar på A-, B- eller C-nivån. Man brukar då prata om en grav, måttlig eller lindrig begåvningsnedsättning. Grav nedsättning (A-nivå) Verkligheten är konkret och består av här och nu. Man ”tänker” genom att ”göra”.
Vad är lindrig utvecklingsstörning?
- Lindrig utvecklingsstörning innebär således en begränsning i de kognitiva funktionerna. Andra ofta använda beteckningar är förståndshandikapp, begåvningshandikapp, lindrig mental retardation och intellektuellt funktionshinder.
Vad är nivåer av utvecklingsstörning?
- Diagnos och nivåer av utvecklingsstörning. För att kunna få diagnosen utvecklingsstörning måste man ha nedsatt intelligens och svårt att fungera i vardagen: skolmässigt (till exempel läsning, skrivning och andra skolprestationer) Dessutom måste detta ha uppstått under barndom- ungdomstiden.
Hur kan man få diagnosen utvecklingsstörning?
- För att kunna få diagnosen utvecklingsstörning måste man ha nedsatt intelligens och svårt att fungera i vardagen: praktiskt (till exempel hygien, städning, ekonomi) socialt (till exempel att umgås, bedöma andras pålitlighet) skolmässigt (till exempel läsning, skrivning och andra skolprestationer)
