Vilka indikationer finns för att sätta kvarliggande kateter via urinröret kad )? Vilka yrkeskategorier får sätta kad?

Vilka indikationer finns för att sätta kvarliggande kateter via urinröret kad )? Vilka yrkeskategorier får sätta kad?

Vilka yrkeskategorier får sätta KAD? Tömning av urinblåsa vid urinretention. Kontroll av urinproduktionen, ex i samband med operation eller vård av svårt sjuka. Instillation av läkemedel i urinblåsan, ex cytostatika vid blåscancer.

Vad är Tiemann kateter?

Vid svårighet att föra in katetern finns alternativ: En böjd kateterspets (s.k. Tiemann). Spetsen behöver hållas uppåt för att följa urinrörets form. Ett riktmärke på utsidan visar var spetsen är så att den kan hållas uppåt hela vägen in till blåsan.

Vilka risker finns med kateter?

Komplikationer

• Var alltid uppmärksam på följande vanliga problem och komplikationer som kan uppstå vid kateterbehandling. ...
• Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ...
• Biofilm. ...
• Blod i urinen. ...
• Blåskramper. ...
• Förstoppning. ...
• Illaluktande urin. ...
• Läckage och trängningar.

Vad dokumenterar du i patientens journal När katetern är satt?

4.1.3. Muntlig och skriftlig information ges efter patientens behov. I samband med insättandet får patienten en informationsbroschyr Information till dig med kvarliggande kateter i urinblåsan, där även uppgift om typ av kateter, storlek, vätskemängd i ballongen samt planerad tid med kateter ska noteras.

Vilka är de vanligaste orsakerna till att en urinkateter ordineras?

Om du inte kan kissa själv kan du behöva en kateter. Det är en tunn mjuk slang som förs in i urinblåsan och tömmer den på urin. En kateter kan behövas om du till exempel ska opereras eller har prostataförstoring. Vissa katetrar används bara när blåsan ska tömmas och tas sedan bort.

Vilka material kan en kateter vara gjord av?

Katetrar av plast är vanligtvis tillverkade av PVC. Numera finns även PVC-fria då ämnet anses vara mindre lämpligt ur miljösynpunkt. Materialet är något styvt och används vid enstaka kateterisering och ren intermittent kateterisering (RIK), med undantag för en urologisk specialkateter vid blod i urin.

Hur ofta ska kateter bytas?

• Kateterbyte. Hur ofta en kvarliggande kateter ska bytas beror på den enskilde patientens behov. Det första bytet bör dock göras inom 4-6 veckor. Efter bedömning av stenutfällning på katetern och i urinen samt efter utvärdering av patientens känsla av obehag beslutas tiden till nästa byte.

Vad är andra katetrar?

• Övriga katetrar 1 PVAC-kateter (Pulmonary vein ablation catheter) som används för behandling av förmaksflimmer. 2 Katetrar som används vid ballongvidgning av hjärtkärl och andra kärl exempelvis i benen. 3 CDK-kateter (central dialyskateter), en grövre CVK med två kanaler som används vid dialysbehandling via blodet.

Hur byter du kateter och uppsamlingspåse?

• Byta kateter och uppsamlingspåse. Du behöver byta kateter om du ska ha den under en längre tid. Ofta byter en sjuksköterska eller undersköterska katetern varannan till var tredje månad. Du byter uppsamlingspåse själv, om du har en sådan. Den byter du med fem till sju dagars mellanrum. Katetrar finns i olika utföranden

Vad betyder kvarliggande kateter?

• Katetern kallas också RIK som står för ren intermittent katerisering. Kvarliggande kateter som sätts genom urinröret, KAD. Katetern hålls ofta stängd med en propp eller en klämma och öppnas när du behöver kissa. KAD som står för kateter à demeure, vilket betyder kvarliggande kateter.